– Han kan lära sig all dressyr precis lika bra som en hund. Han är jätteduktig, säger matte, Katarina Lingehag Ekholm och kliar det femåriga Gutefåret bakom örat vilket får kompisen Snäckan att bräka lite avundsjukt.

Sedan visar Kalle och Snäckan att de kan dansa runt och därefter lydigt stiga i och ur en krubba.

Katarina Lingehag Ekholm på Framnäs gård utanför Trelleborg var van vid att dressera hundar och en dag fick hon för sig att använda samma klicker-teknik på fåren. Framgångarna lät inte vänta på sig och mest lättlärd av alla var Kalle.

Hon berättar att Kalle kan göra pyramiden också, men att han nu blivit så tung att det inte är bra för ryggen för fåret som han kliver upp på.

– Jag tror att alla får kan lära sig detta. De är väldigt läraktiga om man ger dem tid och uppmärksamhet. Men det gör ju nästan ingen. Jag möter till och med uppfödare som säger att fåren är så dumma att de bara duger att slå ihjäl. Det gör mig vansinnig. Då har de ju inte alls förstått sig på de här djuren, säger hon.

Keith Kendrick är professor i neurobiologi vid universitetet i Cambridge och en av de forskare som mest bidragit till att omvärdera vår syn på husdjurens hjärnkapacitet.

Bland de överraskande fynden finns att grisar tycker om att spela TV-spel och att kor gillar att lösa intellektuella problem.

– Vill vi egentligen veta om grisar gillar att spela TV-spel? Nej, anledning till den här forskningen är att de här djurens hjärnor till stor del liknar våra. Genom att studera fårskallar förstår vi mycket bättre hur människans hjärna fungerar, förklarar Keith Kendrick.

TV-spelet var visserligen enkelt, och "rätt" val med joysticken belönades med godis, men grisarna fattade - och gillade - vad spelet gick ut på.

Hjärnor hos människor och djur är strukturerade på ett väldigt likartat sätt och därmed kan storleken på olika områden antyda styrkan hos olika förmågor. Människans förmåga att medvetet känna igen sin omgivning använder, enligt Kendrick, exakt samma system som finns i fårens hjärnor.

Han tycker att det är en poäng att man studerat fåret, som i alla tider ansetts vara ett av de dummaste djuren.

– Vi har visat att det rör sig om intelligenta och kännande varelser med ett rikt socialt liv. Om nu fåren är så här smarta, hur intelligenta är då de andra djuren?

Keith Kendrick svarar själv att det inte råder någon tvekan om att vi kraftigt underskattat den mentala förmågan hos de djur vi föder upp för att äta.

– Jag tvivlar på att folk i allmänhet har en aning om hur mentalt avancerade kor, får och grisar är.

Kendricks forskning visar att får har en enastående förmåga att minnas ansikten och att deras sätt att fånga upp olika typer av känslosignaler starkt påminner om vårt.

När fåren fick se bilder på andra okända får kunde de minnas mer än 50 ansikten efter så lång tid som två år.

Enligt Kendrick vet forskarna inte var fårens maxkapacitet finns. Det finns mängder med historier om hur får efter många år springer fram och hälsar på människor som de mött tidigare och tyckt om. De kan se skillnad på ansiktsuttryck och gillar glada människor men backar för dem som är sura. Fåren kan också knyta livslånga vänskapsband med andra individer i fårhjorden.

Kor, hästar och getter har troligen ungefär samma förmåga att minnas ansikten som fåren.

– Alla dessa arter är intelligenta och ganska lika oss. Det betyder inte att de är exakt lika oss. De kommer inte att sitta och spela schack eller uppfinna bilar. Men vi måste vänja oss vid tanken att de har ett medvetande och kan minnas enskilda individer långt tillbaka. Det är också fullt möjligt att de kan sakna någon eller känna medlidande.

Keith Kendrick vill ändå inte kategoriskt avråda människor från att äta kött.

– Alla måste göra sin egen bedömning. För mig är det viktigaste hur den här insikten om att djuren har ett komplext känsloliv påverkar hur vi behandlar dem. Om vi vet att de kan känna lidande, vilken betydelse får det för hur vi föder upp, transporterar och slaktar dem?


Henrik Ennart

HENRIK ENNART

08-13 56 29

Fler artiklar | Blogg